PJÄSER FÖR LÅGSTADIET
Denna webbsida riktar sig till alla finlandssvenska lågstadier, som har fri tillgång till allt material på sidan.
Finansieringen av dethär omfattande projektet möjliggörs av specialmedel från Svenska Folkskolans Vänner, Svenska Kulturfonden, Konstsamfundet, Nygrénska stiftelsen och William Thurings stiftelse. Labbets dramaturgiat är huvudansvarigt för Lågstadieprojektet.
Hör gärna av er och berätta om ni använder någon av pjäserna. All sorts kommentarer är värdefulla för oss.
Adress: Georgsgatan 18, 00120 Helsingfors. Telefon: 050-5480845
E-postadress: info(at)labbet.fi
Uppföranderätt
De här pjäserna får uppföras gratis av grundskolor i Finland. Ifall inträde uppbärs, var vänlig kontakta författaren som i sådana fall är berättigad till en del av biljettintäkterna (se kontakuppgifter i slutet av varje pjäs- och författarpresentation nedan). Andra grupper som vill spela pjäserna (dramaklubbar, ungdomsföreningar mfl.) är skyldiga att betala upphovsmannaersättning till författaren för texten (enligt Dramatikförbundets taxa för närvarande 25 euro + 12% av biljettintäkterna). För uppföranderätter i Sverige – kontakta Amatörteaterns Riksförbund, ATR. På ATRs hemsida, www.atr.nu hittar du information och blanketter om vad som gäller för uppföranderätten i Sverige. Texterna omfattas av lagen om upphovsrätt och ändringar, förkortningar (annat än av författaren föreslagna) eller översättningar får inte göras utan författarnas tillstånd.
ALLA LÅGSTADIEPJÄSERNA FINNS PÅ PJÄSBANKEN SOM PDF. VÄLJ KATEGORI "LÅGSTADIEPJÄSER" OCH DÄR HITTAR DU SAMMA PJÄSER SOM HÄR. FÖR ATT KUNNA LÄSA PJÄSERNA PÅ PJÄSBANKEN MÅSTE DU REGISTRERA DIG SOM ANVÄNDARE. INSTRUKTIONERNA FINNS LÄNGST NERE TILL VÄNSTER PÅ PJÄSBANKENS STARTSIDA.
BIGGLES ÄTER EN BANAN av Petri Salin, 45 sidor, Biggles äter en banan Skriv ut: Word.doc
CITRONER FRÅN SORRENTO av Annina Enckell, 32 sidor, Citroner från Sorrento Skriv ut: Word.doc
FÖRÄLDRAMÖTET av Johan Bargum, 17 sidor, Föräldramötet Skriv ut: Word.doc
KATTBURGA SLOTT av Gunilla Hemming, 40 sidor, Kattburga slott Skriv ut: Word.doc
KNOPPOPPFESTIVALEN av Christina Andersson, 39 sidor, Knoppoppfestivalen Skriv ut: Word.doc
MAN MÅSTE SPOTTA FÖRST av Susanne Ringell, 23 sidor, Man måste spotta först Skriv ut: Word.doc
MIDNATT RÅDER... av Harriet Nylund-Donner, 18 sidor, Midnatt råder... Skriv ut: Word.doc
NORDPOOLEN av Jan Nåls, 34 sidor, Nordpoolen Skriv ut: Word.doc
STELLA, LUNA OCH PLUTO av Tove Appelgren, 44 sidor, Stella, Luna och Pluto Skriv ut: Word.doc
BIGGLES ÄTER EN BANAN av Petri Salin
Pjäsen i korthet;
En hop övergivna leksaker besluter sig, under ledning av den enögda isbjörnen Biggles, för att ”hitta på något som väcker våra vänner” dvs. barnen, ”så att de kommer ihåg oss igen”. I vindskammaren smids nu planer på hur man ska gå till väga och de församlade finner att det antagligen är bäst att helt enkelt ”erövra världen”.
Ett bra beslut, som dock visar sig ge upphov till komplikationer – när t.ex. utomjordningar, som nu denhär Zorg, dyker upp i precis samma ärende.”
Biggles äter en banan” har en naiv och frimodig ton där en våldsam och närapå anarkistisk humor löper som röd tråd genom den modiga kampen i vindskammaren.
Läs: Biggles äter en banan Skriv ut: Word.doc
Våra lektörer skriver:
- Pjäsen är välskriven och underfundig i sina lösningar. Ordet ”annorlunda” torde vara adekvat. Pjäsens styrka ligger i farten och komiken (både situationskomik och komisk dialog).
- Rollfigurerna är tacksamma att gestalta och i en pjäs för skolor är det givetvis motiverat med många roller.
- Pjäsen kan också göras med en mindre ensemble på ca. 10 skådespelare.
- Scenografin är möjlig att lösa för skolor, men dräkterna kräver mera eftertanke och arbetstimmar.
- Stycket har en språklig lekfullhet och en bitvis rätt avancerad vokabulär.
- En bra och rolig pjäs för den som orkar jobba hårt.
Författaren:
Petri Salin (f. 1965) har skrivit flera hörspel för den finlandssvenska Radioteatern – bland dem världens första hörspel skrivet direkt för internet 1996.
År 2000 vann han Nordiska Radioteaterpriset med pjäsen”Inbjudan till resa”.
Förutom som författare jobbar Petri Salin som litteraturrecensent och teaterkritiker.
Hans speciella område är sci-fi, men i somras vann han också första pris i en deckarnovelltävling ordnad av Kouvolan Dekkariseura.
Petri Salin har också publicerat ett stort antal webbnoveller och drapor ( vissa med anknytning till fornnordisk mytologi) på web-sidan ”Enhörningen”.
Kontaktuppgifter: petrisalin13(at)hotmail.com
CITRONER FRÅN SORRENTO av Annina Enckell
Pjäsen i korthet:
Historien startar från Författarföreningens fest, men när den rullar vidare befinner vi oss helt plötsligt i det soliga Sorrento, Italien, där mamma skickat Antonia och lillasyster på uppköp. Lillasyster kommer bort, men ingen ska tro att det är de kaffedrickande poliserna som återställer ordningen. Smarte Harry och hans skumma
läppstiftsaffärer bildar en hotfull bakgrund till en värld som trots allt doftar mest Medelhav, citronblom och glad fantasi. I botten kan barnen känna igen situationer som härstammar från avunden och de alltid närvarande syskonkonflikterna, och hur de ska mötas och skötas.
Läs: Citroner från Sorrento Skriv ut: Word.doc
Våra lektörer skriver:
- Till sin form ger ”Citroner från Sorento” enorma möjligheter för den grupp som vill förverkliga den på scenen. Den är så fri från traditionella teaterrum-bestämmningar.
- Gå in för att skapa en teaterlek, där mycket är möjligt!
- Det är fint att det finns många flickroller, för flickorna är ofta väldigt ivriga att få spela teater. Det är en rolig idé att styrelsen kan bestå av hur många personer som helst, av både flickor och pojkar.
- Här finns humor, spännning, sceniska möjligheter till situationskomik och tillochmed en del trevliga farsartade ingredienser. Dialogen flyter naturligt och replikerna hakar bra i varandra.
Författaren:
Annina Enckell (f. 1957) är utbildad dramaturg från Teaterhögskolan i Helsingfors.
Åren 1985 -93 var hon anställd som dramaturg vid Svenska Teatern
Hon har skrivit barnpjäser som uppförts på Kansallisteatteri (”Sökö Simpanssi”) och Svenska teatern, ( bl.a. ”Marsipanpojken”), gjort dramatiseringar ( bl.a. ”Döbelns gränd och ”Ronja Rövardotter” ) och varit dramaturg för filmer, senast för den inhemska barnfilmen ”Pelikaanimies”. Annina Enckell har också skivit ett flertal hörspel och en komediserie (”Strul”) för FST. Kontaktuppgifter: annina.enckell(at)kolumbus.fi
FÖRÄLDRAMÖTET av Johan Bargum
Pjäsen i korthet:
Pjäsen utspelar sig i ett klassrum. Eleverna i en klass, nitton till antalet, har bestämt sig för att sätta ihop en pjäs som skall handla om ett föräldramöte. Projektet befinner sig på planeringsstadium. En
av eleverna fungerar som spelledare, en annan spelar lärare. De övriga har delat upp rollerna så, att hälften av eleverna spelar sig själva, den andra hälften spelar elevernas föräldrar. De elever som
spelar föräldrar har av " sina barn" instruerats om hur de ska bete sig, klä sig etc. ! " (ur JB:s bruksanvisning)
Föräldramötet tar ett underhållande grepp om en bekant företeelse i skolvärlden. Mötet hotar hela tiden att urarta när isynnerhet föräldrarna med sina alla egenheter inte riktigt visar nödig skolmognad. Föräldramötet kastar om rollerna mellan barn och vuxna i många roliga kullerbyttor. Pjäsen ger barnen en välkommen möjlighet att driva med vuxenvärlden och dess konstigheter . Men ingen behöver gå sårad ur leken.
Läs: Föräldramötet Skriv ut: Word.doc
Några utlåtanden:
- Föräldrar i skolan är alltid pinsamma för barnen, här kommer deras lilla
hämnd.
- Att placera handlingen till ett föräldramöte i skolan och ge barnen
föräldrarnas roller är ett strålande grepp. De föder genast komik och
läckra igenkännbara situationer. Allt som händer har flera botten och
det förstärks av inslagen av improvisation.
- Att eleverna får spöka ut sig till vuxna som gör bort sig i skolmiljö är
rena julklappen till eleverna på julfesten.
- Bra med många roller som är lika stora. Varochen får nånting " att
bita i ".
Författaren:
Johan Bargum ( f. 1945) hör till våra bäst kända författare. Sen debuten med novellsamlingen "Svartvitt" (1965) har han publicerat
sammanlagt 15 romaner och novellsamlingar. Senast, hösten 2006, kom den första barnboken " Den första snön." Bargums böcker har översatts till förutom finska, också franska, holländska, estniska, ryska, bulgariska och ukrainska.
Som skådespelsförfattare har Bargum haft Lilla teatern i Helsingfors som sin hemmascen. Där uppfördes också "Finns det tigrar i Kongo?" ( skriven tillsammans med Bengt Ahlfors 1986), som spelats i
ett trettiotal länder! Johan Bargum har belöntas med många litterära pris, och bl.a mottagit staten litteraturpris hela fyra gånger.Kontaktuppgifter: johan.bargum(at)pp.iaf.fi
KATTBURGA SLOTT av Gunilla Hemming
Kort om pjäsen:
”Kattburga slott” är inte en orginalpjäs, utan en nytolkning av en folksaga som den bevarats och upptecknats i Nagu. Det är lätt att känna igen den traditionella sagopjäsen om Mästerkatten i stövlarna i ”Kattburga slott”, med lite kryddor från andra sagoklassiker som t.ex. Prinsessan på ärten.
Pjäsens tema är, att också den som är svagast och mest utsatt i världen, kan nå långt med lite smarthet. Men var går gränsen? När blir smarthet lurendrejeri, och hur ska man glömma, förlåta och gå vidare trots gamla oförrätter?
Läs: Kattburga slott Skriv ut: Word.doc
Våra lektörer skriver:
- Känslan av folksaga är närvarande också i den dramatiserade versionen, med det menar jag ett ganska rakt-på sak grepp, där allt är möjligt utan att desto vidare förklara sig eller psykologisera. Dethär greppet känns roligt och lätt att ta till sej.
- Jag tror att humorn i pjäsen kan delas av barn och vuxna.
- Rollistan är också tillräckligt stor i antal och rik i fråga om olika typer. Replikerna är snärtiga och roliga, inga långa monologer och pjäsens längd i sig är under en timme,
vilket också är en fördel. Ytterligare finns det variation i scenerna så att det finns dialogscener och scener med större uppsättning: dessutom musik, effekter, trollkonster, lite jakt, lekar, romantik och dans på slutet.
Författaren:
Gunilla Hemming (f. 1955) har jobbat som dramaturg vid Radioteatern 1984-88 och därefter som fri författare. Hon har skrivit ett trettiotal hörspel, bland dem några för barn , sju helaftonspjäser som uppförts på bl.a. Svenska Teatern och Lilla Teatern samt gjort pjäsöversättningar från främst franska.
För FST och tillsammans med Bettina Björnberg-Aminoff har Gunilla Hemming gjort animationsfilmer för barn sen -85, samt skrivit ”Den vita haren” -98 års julkalender.
Därtill har hon manusförfattat TV-film (Kotikatsomo) och komediserier för FST (”Miljöbyrån”, ”Hillevis affärer”,” Strul”).
Kontaktuppgifter: gunilla.hemming(at)welho.com
KNOPPOPPFESTIVALEN av Christina Andersson
Pjäsen i korthet:
Knoppoppfestivalen berättar om hur olika blommor först i nere i mullen och sedan ovan jord förbereder sig för att delta i den årliga sångfestivalen för allt växande. Pjäsen innehåller alltså många musikinslag samt en kärlekshistoria mellan en blomma och ett ogräs. Och obs! Dehär blommorna är inga veka tråkmånsar. De kan munhuggas, kidnappa och dansa runt i rabatten! Många roller.
Läs: Knoppoppfestivalen Skriv ut: Word.doc
Våra lektörer skriver:
- ”Knoppoppfestivalen är en pjäs med många roliga idéer och fina möjligheter att iscensätta med en stor skara elever. Rollerna i pjäsen är varierande, större och mindre uppgifter, roliga, lyriska och onda gestalter.
- Att placera skådespelets händelser i växtriket är orginellt och lyckat.Eleverna blir ju tvungna att söka information om sina roller, blommorna och djuren, hur de ser ut, hur de växer, hurudana karaktärer de kan tänkas ha etc.
- Sångfestivalen, som också är en drivande omständighet i pjäsen, ger enorma möjligheter att jobba med sång och musik.
Berättelsens tema är att man ska försöka leva i vänskap med varann även om man är olika (ogräs och blommor).
Författaren:
Christina Andersson (f. 1936) hör till våra mest produktiva och väletablerade författare för barn och ungdom. I sina böcker har hon berättat om bl.a. Jakob Dunderskägg och
Tygtigern Lukas (den senare också känd från TV). I sina pjäser – sammanlagt ett tjugotal- har hon kombinerat fantasi med humor och en fin känsla för hur unga människor tänker. Senast uppsatta pjäs var ”Pojken Blå”(1998) på Svenska Teatern i Helsingfors. Kontaktuppgifter: Christina Andersson, Observatoriegatan 8 D, 00140 Helsingfors, 09-635540
MAN MÅSTE SPOTTA FÖRST av Susanne Ringell
Pjäsen i korthet:
”Man måste spotta först ” är något av en ”Väntan på Godot” på metbryggan.
Vi har ett sällskap bestående av barn som heter Ettan, Tvåan,Trean etc. som ställt sej med sina metspön att fiska och i väntan på napp utspinner sig en dialog som visar vad som rör sig under ytan – inte bara vattenytan.
I denhär kortpjäsen (kanske ca. 20-25 min.) förändras inte själva grundsituationen men så småningom faller ett mönster på plats när var och en måste avslöja vad han eller hon söker eller längtar till.
Dialogen flyter lätt och snabbt glimrande, som solkatter sedda från metbryggan.
Läs: Man måste spotta först Skriv ut: Word.doc
Våra lektörer skriver:
- Absurdismen och humorn i dialogen tilltalade mig mycket, jag är ganska säker på att den slår an hos ungdomar från ca. 12 år och uppåt. Jag tilltalas också av pjäsens helhetsidé och upplägg.
- Grundsituationen – att bara sitta och meta och prata på livets bygga – är emellertid ganska utmanande för gruppen. Det kan behövas någon regimässig snilleblixt för att få det att hålla – eller gedigen personregi för att få spänning att uppstå i tystnaden mellan replikerna.
- Den handlar om ungdomen funderingar om livet och har ett naturligt och ändå ”förhöjt språk”. I slutet finns en överraskande vändning; de metande unga får alla nånting på kroken…
Författaren:
Susanne Ringell ( f. 1955) är utbildad skådespelare men har sedermera övergått till författarskap.
Hon har gett ut flera uppskattade diktsamlingar, noveller och prosastycken. ”Av blygsel blev Adéle fet” nominerades för Runebergspriset år 2000. Den senaste prosaboken är ” Katt begraven” och hör till topparna i finlandssvensk utgivning under senare år.
Susanne Ringells pjäser har spelats bl. a på Svenska Teatern och Åbo Svenska Teater. Hennes senaste hörspel ” Och om bettlare och vägmän” vann Prix Europa år 2004.
Med ”Man måste spotta först” skriver Susanne Ringell första gången för en barnpublik. Kontaktuppgifter: Susanne Ringell, Snellmansgatan 16 B 24, 00170 Helsingfors, 09-1351997
MIDNATT RÅDER... av Harriet Nylund-Donner
Pjäsen i korthet;
Det är natt i en välsorterad leksaksaffär. Barbie-dockorna, cabbage-bebisarna, riddarna och kramdjuren sover då en vacker och ganska blå varelse glider in och förtrollar mjukiskatten Sheba till en staty. När de andra leksakerna vaknar står de inför problemet att försöka väcka upp Sheba och att ta reda på vad som hänt. Snart visar sig också den hemlighetsfulla blå personen. Det är ju vintersolstånd och vad som helst kan hända. Det handlar om fantasi som behöver "glada skratt och lekar och tron på allting som finns men inte syns förrän man ser det". Pjäsen presenterar en mängd olika karaktärer som blir tvungna att samarbeta och tillsammans upptäcka nya sätt att tänka. Pjäsen lämpar sig för också stora klasser då antalet nallar och dockor är möjligt att utöka efter behov.
Läs: Midnatt råder... Skriv ut: Word.doc
Våra lektörer skriver:
- Grundsituationen och platsen, en leksaksaffär, är enkel och kräver varken stora kulisser eller scenografi.
- Pjäsen bjuder på en lång rad rollfigurer som är klart tecknade redan via dialogen och bjuder på möjligheter till rolig karaktärisering.
-Samtliga figurer kan säkert också inspirera eleverna att själva utarbeta den visuella utformningen - kostym, habitus, sminkning etc. Det finns också ett tillräckligt urval av roller, med utmaningar för dem som så vill och anspråkslösare uppgifter för dem som hellre vill ha sådana.
- Dialogen känns överlag lätthanterlig, utan att ändå ge avkall på språklig finess. Tillskott i ordföråden är alltid på sin plats.
- Fantasin träder in mitt i den värsta leksakskommersen inför jul, och bjuder på alternativ - en bra och nog så viktig tematik.
- Med en kreativ lärare /regissör är detta ett givande och tacksamt material att jobba med. Som julskådespel passar den också utmärkt.
- Midnatt råder är en inspirerande pjäs som är genomarbetad utan att bli övertydlig.
Författaren:
Harriet Nylund-Donner, dramaturg/dramatiker
Utbildad vid journalistlinjen på Social- och
kommunalskolan och vid Dramatiska Institutets teaterlinje med
inriktning på dramatik och dramaturgi i Stockholm. Arbetar som dramaturg
och dramatiker på Åbo Svenska Teater. Har jobbat med undervisning, verkat bland amatörteatergrupper, utbildat dockteaterspelare,
lett skrivarkurser, regisserat, skrivit TV-manus osv.
Under de senaste åren har hon skrivit bl.a följande pjäser för
barn: Den blå ankungen, Hobbelbobbel, en barnrevy, Pang på Positivet, Den sjungande spargrisen,
Pingvinen Pingeling, Krock på vintergatan.
Kontaktuppgifter: harriet.nylund-donner(at)abosvenskateater.fi
NORDPOOLEN av Jan Nåls
Pjäsen i korthet:
Felix skulle helst ligga ”i skitiga kalsare och spela pleikkare” och fira en sån där normal lugn hemmajul, men han skickas istället av Mamma till Onkel Tommen att jobba på glassfabrik. Det är huvudpersonens dystra utgångspunkt i en pjäs som visar att man kan finna värme och vänskap i en kall värld, i dethär fallet på en vinterstängd Simstadion.
Där möter Felix en ny vän och många överraskande figurer, bland dem SSS Solsystemets Sämsta Simvakter, som bara får jobba på vintern för de är ju rädda för vatten och kan faktiskt inte heller simma.
Nordpoolen är en kärlekshistoria på svag is, den handlar också om clownhopp och lite grann om hur man klarar av en besvärlig morsa.
Läs: Nordpoolen Skriv ut: Word.doc
Våra lektörer skriver:
- Pjäsen är väldigt trevlig! Fina miljöer- Simstadion på vintern, glassfabriken, Chile – mycket fantasieggande ställen.
Därför är det ytterst viktigt att barnen tror på vad de gör och kan se det hända ”på riktigt” i sin fantasi. Man kunde FÖRST låta barnen läsa vad som händer på riktigt och SEN berätta hur det kunde lösas på scenen.
- Dialogen är fyndig och rapp, bättre än medeltalet. Man kan tillochmed säja att sällan håller finlandssvensk dialog såhär hög standard.
- Mycket bra pjäs för de 9- 12 –åringar jag känner.
Författaren:
Jan Nåls ( f. 1970 ) har studerat journalistik, men inledde en författarkarriär genom att vinna Arvid Mörne- tävlingen för unga skribenter år 1995.
För FST har han skrivit den stora TV-serien ” Vägsjälar” (med Marina Meinander) i 8 avsnitt som gick ut år 1997 och kortfilmen ”Sommartider” (regi Klaus Härö).
Jan Nåls arbetar också som pjäsöversättare och har bl.a. översatt ”Mobile Horror” från finska, ”Barnet med badvatttnet” och senast musikalen ”SPIN” från engelska för Svenska Teatern.
Jan Nåls hör också till landets främsta experter i fråga om hasardspel och har givit ut ” Spelhandboken” med Antti Kuronen. Kontaktuppgifter: Jan.nals(at)kolumbus.fi
STELLA, LUNA OCH PLUTO av Tove Appelgren
Pjäsen i korthet:
Stella, Luna och Pluto är några vanliga (!) trillingar i en familj där mamma har för vana att duka också en fjärde tallrik till frukost. Man kunde tro att den finns där för barnens frånvarande pappa, men när den nya klasskamraten Juppe dyker upp, får historien en annan hisnande vändning. I skolan förföljs syskonen av det mobbande ”Dumma-gänget” men med hjälp av Juppes magiska ficklampa sätts de på plats. Upplösningen, som kunde kallas ”inter-galaktisk”, ska inte avslöjas här.
Läs: Stella, Luna och Pluto Skriv ut: Word.doc
Våra lektörer skriver:
- En till synes vanlig familj i en vardaglig sitution visar sig vara nånting mycket mer. Med en frånvarande fader, en undvikande moder och tre bråkande syskon har de, om inte lik i garderoben, så dock en hemlig sändare i städskrubben!
- Pjäsen är rolig, har en fiffig intrig och bra teman som torde tilltala ungdomar som skall uppföra pjäsen. Den innehåller goda uppgifter för de tilltänkta aktörerna och rollerna är tillräckligt nyanserade utan att vara för svåra. En lyckad lösning är att 6-7 roller är mer krävande och att det finns roller för alla hugade skådespelare i en klass.
- ”Dumma-gänget” är en ypperlig grund för status-improvisation och slapstick-komik!
Författaren:
Tove Appelgren (f. 1969) är född i Åbo. Hon är utbildad regissör från Teaterhögskolan och har satt upp pjäser på bl.a. Lilla Teatern, Radioteatern, Skärgårdsteatern och senast ”Mio, min Mio ” på Wasa Teater. Fr.om. 1996 var hon knuten till Lilla Teatern, som chef åren 1998-2000. Tove Appelgren har skrivit hörspel (prisbelönat), barnpjäser och är också känd som författare till de populära böckerna om Vesta-Linnea. Kontaktuppgifter: tove.appelgren(at)netsonic.fi
Hör gärna av er och berätta om ni använder någon av pjäserna. All sorts kommentarer är värdefulla för oss.
Adress: Georgsgatan 18, 00120 Helsingfors. Telefon: 050-5480845
E-postadress: info(at)labbet.fi