Christina Andersson:
Knoppoppfestivalen
en musikteaterpjäs
Personer:
Tristan, av tistelsläkt
Maria, av orkidésläkt
Humlebom, humla som står för organisation
Ane, blåsippa
Gullis, gullviva
Margerita, prästkrage
Tusse, tussilago
Titte, tistelpojke
Telle, tistelpojke
Tessi, tistelflicka
Nessi, nässelflicka
Pion
Rosa
Lilja
Liljeflickorna Lillylilja, Lenalilja, Leonitalilja och Lidialilja
Tistelgossarna Tiberustistel, Titiantistel och Titanictistel
Timotejtoppar (sånggrupp): Tejetopp, Timotopp, Tinatopp och Tyttitopp
Lejongapen Lilli Lejon och Leonard Lejon
Grodde, Gladde och Goggle, groblad
Rotlarverna Lasse Larv, Lotta Larv, Libbe Larv och Latte Larv
Musungarna Masse Mus, Hasse Mus och Maggi Mus
Musmamma
Denna pjäs får uppföras gratis av grundskolor i Finland. Ifall inträde uppbärs, var vänlig kontakta författaren som i sådana fall är berättigad till en del av biljettintäkterna. Andra grupper som vill spela pjäsen (dramaklubbar, ungdomsföreningar mfl.) är skyldiga att betala upphovsmannaersättning till författaren för texten och till Teosto för användandet av musiken. Texten omfattas av lagen om upphovsrätt och ändringar, förkortningar (annat än av författaren föreslagna) eller översättningar får inte göras utan författarens tillstånd. (Se Labbets hemsida för kontakuppgifter www.labbet.fi/lagstadiepjaser)
Författarens ord:
Det här är en musikteaterpjäs i en akt, den kan också uppdelas i två. Några av scenerna eller personerna kan lyftas ut utan att handlingen blir lidande. Till exempel: Finblommorna, Musfamiljen, Timotejtopparna och blåsippan Ane. Personerna är många med tanke på stora klasser och spelsugna barn. Melodierna torde vara lättåtkomliga och i de flesta fall bekanta för barnen. Pjäsen är tänkt för barn i åldern 10-12 men lämpar sig också för äldre barn.
Glada hälsningar,
Christina Andersson
tel. 09-635540
Observatoriegatan 8 D
00140 Helsingfors
Prolog
(Tre sömniga musungar sjunger i förgrunden)
Musungarna Masse, Haae och Maggi:
(sjunger, mel. ”Haren satt i gropen”)
Alla blommor sover,
sover än, sover än
Vintern är så rysligt lång
när vi sjunger denna sång
om igen, om igen, om igen.
(Musmamman skuttar in med kvasten)
Musmamman:
Sluta upp att jamsa dendär sången, nu ska här vårstädas! Hopp-hopp, hopp!
(Musmamman schasar ut mössen)
Scen 1
(Under jorden. Här kan ljuset vara mera dämpat, alla blommorna har mössa på huvudet)
Anemonen:
Jag har växtvärk!
Gullis:
Jag är törstig!
Maria:
(sjungande)
Jag har tråkigt, tråkigt, tråååkigt!
Gullis:
Åhå, börjar du ren öva för Knoppoppfestivalen!
Margerita:
Nu gäller det att ge sej till tåls och vänta.
Maria:
Knoppopp! Oj vad jag väntar! Första gången för mej!
Gullis:
För mej med, hoppas vi vinner.
Margerita:
Jo det var botten att ogräsen vann förra året. Vi litar på dej Maria!
Maria:
Oj nej, nu blev jag nervös. Jag går och övar.
Ane:
Gå inte långt, tänk på larverna.
Maria:
Äh vaddå -
Ane:
Rotlarverna är jättefarliga, i synnerhet om de är många.
Maria:
Jaja.
(Maria går ut)
Scen 2
(Gullis och Ane börjar sjunga Knoppopp-i-topp tillsammans, allt vildare, medan Margerita försöker tysta ner dem. Humlan Humlebom tumlar ner från sin hängmatta, sömnlöllig och ruggig.)
Humlebom:
Va-va-va är klockan - nämen det är ju vintertid ännu! Vad är det för ett förbumlat liv! Vad menar ni med att väcka mig ur min vintersömn - är det revolution va!?
Ane:
Nä, bara festivalspänning.
Margerita:
Jag vill bara säga att jag var inte med.
Gullis:
Förlåt, det var inte meningen att väcka –
Humlebom:
Meningen eller inte, nu är det gjort i alla fall. Dit for den sömnen - och min honungssöta dröm.
Ane:
Snälla söta herr Humlebom, jag är hemskt ledsen men –
Gullis:
Men vi kan inte sova, vi bara tänker på vad som händer däruppe.
Humlebom:
Där händer ingenting, det är vinter, snön ligger tät och alla växter sover. Alltså ska ni också sova. De flesta fåglar har flyttat söderut och –
Scen 3
(Tussilagon Tusse in)
Tusse:
Hej-trixi-bixi-bej! Här sömnlorvar ni medan det händer däruppe!
Alla:
Va!?
Tusse:
Hela söderbacken är bar, solen skiner så den nästan spricker, bofinken kvidevittar ”mitt-i- tu, mitt-i-tu”, jajamensan!
Humlebom:
Det där måste jag kontrollera, du överdriver alltid Tusse!
Tusse:
Kolla, kolla Humlebubben, men våren är på väg, snart lämnar vi det underjordiska - nå vad står ni och funnar på?
Margerita:
Vet ni alla vad ni får för färg sen – där uppe?
Ane:
Blå.
Margerita:
Jag blir vit. Bländande vit.
Ane:
Aha.
Margerita:
Alltså jag kunde inte tänka mej nån annan färg. Vitt är så avklarnat på nåt sätt. Sobert.
(Tusse härmar Margerita i bakgrunden. Sobert, lovvärt, påvert)
Ane:
Ja fast –
Margerita:
Jag menar inte att det är nåt fel på blått. Det passar bara inte mej. Dej passar det.
Ane:
Och himlen.
Tusse:
Och vad är det som strålar på himlen, pang sa kravander. Min färg, min sol, min strålande färg! Vill ni höra min sång?
(sjunger:)
Solen är min gudmor, ja, ja, ja,
bättre kan man inte ha, ha, ha –
Margerita:
Jajaja, vi kan den! Men vad tycker ni om gredelint?
Ane:
Det är väl bra –
Margerita:
Nu tänker jag på dendär alldeles speciella gredelina färgen som tisteln har. Huh!
Gulle:
Vad är det för fel på den?
Margerita:
Tisteln är stor, tjock, vulgär och påträngande. Klumpig blomknopp som inte alls borde slå ut. Men när den gör det är den en gredelin tofs som låtsas vara fin!
Ane:
Det är sant att de tar plats för sej. Och trängs. Fast färgen –
Margerita:
Och vet ni vad de gör med sin frökapsel?
Tusse:
Har dem som marakass-kass-kasser! Tjilivippan på er!
(Tusse går ut)
Gulle:
Var är Maria?
Scen 4
(Maria har hittat ett snigelhus som hon undersöker medan hon gnolar, håller snigelhuset mot munnen som mikrofon. I bakgrunden hörs larvernas taktfasta rap som närmar sej snabbt.
Maria försöker gömma sej.)
Larverna Lasse, Lotta, Libbe och Latte:
Vi gnagar,vi gnagar
i nätter o dagar
och våra små magar
vi fyller med mat
rötter, fötter
stänglar, bänglar
groddar, snoddar,
toppar, knoppar
åker in i våra kroppar - hej!
Snart finns inget kvar av dej!
Vi gnager och gnager
lägger lager på lager
ingen blir mager
för ingen är lat
rötter, fötter
bänglar, stänglar
snoddar, groddar
toppar, knoppar
åker in i våra kroppar hej!
Snart finns inget kvar av dej!
(Maria blir attackerad, allt medan de två sista raderna upprepas.)
Maria:
Nej, nej, hjälp! Min fot, min rot, jag dör utan min rot - låt bli mej - hjälp!
(Tristan in)
Tristan:
Vad händer? Åh är det ni som är på gång – fetknoppar, fläskkorvar - jasså rotjakt, era otäckingar! Då ska ni minsann få smaka på det här och det här!
(Tristan går till anfall med sin lans, larverna piper, rullar och flyr fältet. Maria vacklar och svajar, Tristan skyndar fram och håller om henne)
Tristan:
Hann de skada dej illa, får jag se?
Maria:
Jag tror det klarar sej - oj min rotknopp!
Tristan:
Vänta, försiktigt! Jag ska känna efter - jo den sitter kvar, såja, såja, det är över nu!
(Maria snyftar)
Maria:
Du räddade mitt liv! Hur ska jag kunna tacka dej!
Tristan:
Äsch strunt, det var inget, men tur att jag var här i närheten - huh jag avskyr dedär fläskbollarna! Vad heter du?
Maria:
Maria, eller Jungfru Marie hand.
Tristan:
Så vackert.
Maria:
Det är på grund av min rotknöl - den är ju litet speciell.
Tristan:
Så fint formad.
Maria:
Vad heter du?
Tristan:
Tristan.
Maria:
Så spännande namn - är det utländskt?
Tristan:
Nej. Det kommer från tistel.
Maria:
Så du hör till -
Tristan:
Tistelfamiljen. Jo.
Maria:
Aha -
Tristan:
Aha - vad betydde det?
Maria:
Ingenting. Aha bara.
Tristan:
Känner du till vår familj?
Maria:
Nejdå, inte alls.
Tristan:
Förvånar mej. Det talas ganska mycket om oss. I blomsterkretsar.
Maria:
Aj.
Tristan:
Och du hör väl dit. Skulle jag tro. Maria.
Maria:
Nja, hör och hör. Jag hör väl dit jag själv vill.
Tristan:
Jag hoppas det. Och mest hoppas jag att vi ses igen. Eller ja – dedär - jag tror jag måste gå nu.
Maria:
Jo. Vi ses igen.
(Tristan ut. Maria sjunker ihop och stryker sina fötter)
Scen 5
(Maria är ensam)
Maria:
(sjunger, mel.”Mamma mia”, av Abba.)
Mamma mia
passar jag för de-ej
oj,oj
passa dej för andra
mamma mia
passar du för me-ej
oj,oj
andra kan dej klandra
jag vill int ha nån annan
ditt namn står tryckt i pannan
på mej
aldrig ska det plånas u-ut.
(Gulle in)
Gulle:
Oj där är du Maria, som vi har sökt - hallå, vad är det med dej?
Maria:
Ingenting – jo, mycket! Massor! Först höll jag på att bli uppäten –
Gulle:
Va!?
Maria:
Överfallen av rotlarver.
Gulle:
Huj så hemskt!
Maria:
Men så plötsligt uppenbarar sig en prins!
Gulle:
En prins!?
Maria:
Ja eller en hjälte, en stor stilig kämpe som hugger ner på larverna, såhär och såhär och befriar mej.
Gulle:
Vem?
Maria:
Han var - oj han var fantastisk! Ljuvlig och ståtlig och modig och stark och heelt –
Gulle:
Men varifrån och vem –
Maria:
Schh - där kommer Tusse. Inte ett ord!
Scen 6
(Tusse in)
Tusse:
Hejs vejs va pågår här, ni ser helt uppryckta ut!
Gulle:
Maria har träffat en –
Maria:
(avbryter)
Larv, eller en massa larver - men det var inget att tala om –
Tusse:
Rotlarverna är på gång som attan - man måste passa sej noga! Det var just fem nattvioler som blev uppätna, knips, knaps, bara stjälkarna kvar och rötterna rök åt fanders!
Gulle:
Hu nej!
Tusse:
Hu jo, och du Maria är släkt med nattisarna, du är mumsfilibabba för larvjassarna!
Gulle:
Passa dej Maria!
(Maria gnolar frånvarande på sin sång)
Tusse:
Vad e de, hej va e dedär för sång?
Maria:
Ingenting –
Tusse:
Aha, du har börjat träna för Knoppoppfestivalen!
Maria:
Njaa-nä.
Tusse:
Jag har ren min låt klar-vill ni höra?
(börjar sjunga )
Solen är min gudmor ja, ja, ja
bättre kan väl ingen ha, ha, ha
över alla berg och över alla backar
dansar jag med skor som
har så gula klackar -
(Humlebom in)
Humlebom:
Du tänker väl inte sjunga dendär igen?
Tusse:
Jo, jag tycker den är superbra!
Humlebom:
Men du sjöng den förra året!
Tusse:
Vad gör det? I år sjunger jag ännu bättre.
Humlebom:
Det hjälper inte. Man måste komma med nånting nytt!
Tusse:
Hördu, inte är det nån som kommer ihåg –
Humlebom:
Jo, jag gör det.
(Humlebom och Tusse avlägsnar sig medan Tusse försöker övertyga om sin sång)
Gulle:
Nå berätta nu. Vem var det?
Maria:
Aj vem?
Gulle:
Din hjälte. Vad hette han?
Maria:
Tristan.
Gulle:
Va!? Nä, det är inte sant! Han är ju tistel!
Maria:
Jo.
Gulle:
Men det går ju inte! Det måste du förstå.
(Maria går sin väg, Gulle springer efter henne.)
Gulle:
Hej vänta, vi måste prata om det här!
Maria:
Det är ingenting att prata om.
Scen 7
(Tristan är ensam)
Tristan:
(sjunger, mel.” Mamma mia”)
Mamma mia
vad ha hänt med me-ej
oj, oj
de e någo visst du
mamma mia
de e nåt med de-ej
oj,oj
du e något visst du
Du är nog den jag saknat
nu har min kärlek vaknat
nej, nej
aldrig ska ja lämna de-ej.
(Tistelpojkarna Titte och Telle in)
Titte:
Mojn, nåt nytt på gång?
Telle:
Nåmen de hör man ju.
Titte:
Du ställer väl upp i år?
Telle:
Klart det, han vann ju förra året. Han är vår man!
Tristan:
Tja, vi får se –
Titte:
Jo alla får se när fjuttblommorna får sej på snåte - vitsi de blev sura när de förlora!
Telle:
Minns ni dendär rosen som var så bombis på att vinna?
(gör parodi på rosen, mel.” La vie en rose”)
”När jag vilar i din famn
och viskar ömt ditt namn
i rosenrött du dröööömmer…”
Titte:
Nä det är ingen stake i blommorna!
Telle:
Det är vi som har stake och styrka.
Titte:
Och Tristan är den som visar det bäst! Och det ska du göra i år också!
Tristan:
Alltså faktiskt är jag trött på det där ständiga bråket mellan ogräs och blommor!
(Tristan ut. Telle o Titte efter honom)
Titte:
Hej vänta!
Telle:
Sådär kan du int säga!
Scen 8
(Nässelflickan Nessi och tistelflickan Tessi in)
Tessi:
Ska vi öva vår sång?
Nessi:
Äh, inte nu igen!
Tessi:
Vi måste låta så bra att vi får Tristan med som solist
Nessi:
Men…
Tessi:
Åh jag ser framför mej när jag står där på scenen med Tristan och –
Nessi:
Vi står –
Tessi:
Jo vi - Tristan kan inte motstå oss. Och tvekar han så har jag mina tricks.
Nessi:
Jaja. Sätt igång!
Nessi och Tessi:
(sjunger, mel: My bonnie)
Vad är det för vits att ha blomblad
som fladdrar och flaxar i ett!
Att rött, vitt o gult alls gör nån glad
det är varken sant eller rätt.
Gröna, sköna
klorofyllfyllda vi vajar här
nässlor, tistlar,
grästuvor ängarna klär
Scen 9
(Tessi och Nessi är nöjda med sin sång. Tusse in)
Tusse:
Haha - ni får nog sätta mera fjong på flickor! Det har dykt upp en ny stjärna på blomsidan!
Nessi:
Va-nä!
Tessi:
Hur vet du det?!
Tusse:
Dethär är vad som ryktas!
Tessie:
Falska rykten!
Tusse:
Nix-pix, till och med Humlebom vet!
Nessi:
Nå du då, vad vet du? Säj!
Tusse:
(sjungande)
Maria-Maria-Maria - den fläckiga fina Maria! Hej-tjillevippen på er - nu börjar det raka iväg uppåt!
(Tusse ut. Tessi och Nessi tittar på varandra)
Båda:
Oj nej!
Scen 10
(Våren har framskridit. Vi befinner oss nu ovanpå jordytan, vilket understryks med xylofon eller dylikt, ljuset upp, blommornas mössor byts ut mot hattar med blommor på)
Musungarna Masse, Hasse och Maggi:
(sjunger, mel. ”Haren satt i gropen”)
Alla blommor vaknat
vaknat ren,
vaknat ren
våren kom med fart och fjong
när vi sjunger denna sång
vaknat nu
jag och du
kuckel-kuu!
(Mössen ut, Humlebom in)
Humlebom:
Välkomna till ljuset och luften! Kära grönblommor, blomblommor, halvblommor, gräs, örter, groddar och stänglar! Som ni vet skall våren fyllas med växtväckning, knopp-poppning, gröngöggling, växtsträckning, bladibladder, blomodimanger och kalkklanger!
Snart följer sommarens klo, Knoppoppfestivalen, många har redan anmält sig och vi hoppas på ännu fler deltagare än förra året!
Vi ska nu höra en deltagare från förra året, som fick en fin andra placering – varsågod Lejongap!
Lejongapen Lilli och Leonard:
(sjunger, mel. I am sailing)
Jag vill sjunga
med min tunga
tungan finns i
lejongap
kom och säj om
jag är lejon
som kan vinna
mästerskap!
Humlebom:
Tack för det, nu blev ni säkert inspirerade och det är bra, för snart ses vi alla här när Knopppoppfestivalen brakar igång!
(Om Humlebomskådisen är en modig typ kan han här ta in publiken och låtsas att de är olika blommor och peppa upp dem)
Scen 11
(De fina blommorna in)
Rosa:
Åh vad fin du är!
Pion:
Tycker du? Borde jag inte lyfta upp denhär litet?
Rosa:
Nej det är bra sådär, man ser nog varifrån du härstammar.
Lilja:
Oh vad här drar - jag tål inte drag!
Rosa:
Inte jag heller, öppna inte kronan så mycket.
Lilja:
Skönheten har sitt pris.
Rosa:
Vet ni jag har kommit på en jättefin sång, vill ni höra?
Pion:
Klart det.
Lilja:
Visst, du är så begåvad.
Rosa:
Såhär går den:
(sjunger, mel. Små grodorna. De andra kan eventuellt falla in eller göra koreografi)
Små nässlorna
små nässlorna
är lustiga att se
Ej foder, ej kronblad ej färger hava de.
Ack, ack, ack, ack
Ack, ack, ack, ack
Så fula äro de
att, att, att, att
att, att, att, att
man måste bara le.
(De andra applåderar. Maria kommer in)
Rosa:
Kan ni tänka er att det var en rallarros som hängde sej på mej igår och påstod sej vara släkt med mej!
Lilja:
Nämen!
Rosa:
Rallaros har ingenting med oss rosor att göra! De har ett så simpelt sätt att sprida sina frön tycker jag.
Lilja:
Jo, de flyger omkring och lägger sej på allt, en gång blev jag alldeles vitluddig!
Rosa:
(upptäcker Maria)
Och vem är du?
Lilja:
Du ser inte ut att höra till oss.
Maria:
Jag är Jungfru Marie hand.
Pion:
Jaha det var ett långt namn.
Rosa:
Men det bevisar ingenting.
Lilja:
Varifrån kommer du?
Maria:
Från skogen.
Lilja:
Åhå, det gör ingen av oss. Vi är förädlade.
Rosa:
Adliga.
Lilja:
Odlade, adlade, förädlade.
Maria:
För all del, låt mej inte störa.
Rosa:
Ett ögonblick! Jungfru Marie hand - är du inte släkt med orkidéerna?
Pion:
Orkidé - dendär!
Lilja:
Då är jag släkt med giraffen!
Maria:
Ja kanske du är det!
(sjunger, mel. Vi gå över daggstänkta berg)
Jag ser liten ut
och jag är det också
men ändå, kanhända
jag tål tittas på
ni flaggar med fanor
men jag har nog anor
jag står på min hand
och jag vet vem jag e
i min släkt finns många
med näsor så långa
en sann orkidé
vet nog vem den e!
Sådeså!
(Maria går)
Pion:
Kanske hon ändå har lite orkidé i sig?
(Finblommorna ut)
Scen 12
(Tristan in med kompisarna Titte och Telle. Titte ruskar om sin blomknopp)
Titte:
Jag fattar inte varför det tar sån tid! Att få den att slå ut!
Tristan:
Du hinner.
Titte:
Hinner och hinner - tills när?
Telle:
Knoppoppfestivalen förstås!
Titte:
Just det! Och man kan ju inte gå såhär! Jättebarnsligt!
Telle:
Vitsi, du ser ut som en lök.
Titte:
Nå, int e de mycke med din heller - en antenn!
Tristan:
Ni är nog inte de enda.
Titte:
Jo sale juttu, alla andra har fått upp den åtminstone lite! Men här syns inge gredlint - eller syns det?
Tristan:
Kanske lite –
Telle:
Int någo - du är helt grön.
(tittar mot bakgrunden där Maria dykt upp)
Hej kolla på dendär! Vilket exemplar!
Tristan:
Oj, hon ser bekant ut - äntligen!
Telle:
Nå knappast. Hon hör inte till vårt gäng - definitivt inte!
Titte:
Är det inte en sån där orkidésort - stroppiga typer di där!
Tristan:
Hej killar, kom just ihåg en sak. Ni måste skynda er till Humlebom! Snabbis!
Telle:
Vafför de?
Tristan:
Därför att - just nu bjuder han på vitaminsaft!
Telle:
Faktiskt?
Titte:
Oj super!
(börjar bege sej)
Kommer du inte med?
Tristan:
Jojo, just - skynda er nu!
(Titte och Telle ut)
Scen 13
(Tristan ser att Maria kommer närmare –hon tvekar, tänker gå förbi)
Tristan:
Hej –
Maria:
(överväldigad av blygsel)
Hej –
Tristan:
Är du inte Maria?
Maria:
Och du är - är- Oj - jo! Förlåt det är - du är så förändrad - din krona –
Tristan:
Tycker du inte om den?
Maria:
Den är superståtlig!
Tristan:
Äsch, jag vet inte. Men dina blommor är jättefina, så många du har!
Maria:
Vi har litet samma färg.
Tristan:
Du är väl med i Knoppoppfestivalen?
Maria:
Jo. Och att du är med har jag nog hört. Känns konstigt att vi ska tävla mot varandra.
Tristan:
Hela tävlingen är konstig. Det slutar alltid med att finblommorna tävlar mot ogräsen
Maria:
Fånigt! Varför ska växter delas upp på det där viset?
Tristan:
Kom så går vi nånstans där vi får vara ifred!
(Tristan och Maria ut hand i hand, Tusse in, ser dem)
Scen 14
(Tusse ser Tristan och Maria försvinna)
Tusse:
Åhå! Där var det två som hade myror i baken!
(Nessi och Tessi in)
Tusse:
Nu ska ni få höra världens pang-grej, alltså det är helt sjukt!
Nessi:
Låt komma.
Tusse:
Mycke ska man se innan pistillerna trillar av - men det här - håhå!
Tessi:
Men säj det då!
Tusse:
Vet ni vad jag just såg?
Tessi o Nessi:
NEJ! SÄJ!
Tusse:
Tristan och Maria - såhär!
(Tusse gör gest med händerna)
Tessi:
Va!?
Nessi:
Nä!
Tusse:
Jojo helt sale! Tristan och Maria är ihop!
Nessi:
Det är ju äckligt!
Tessi:
Det var det fräckaste! Hon kan inte roffa Tristan åt sej! Han hör till oss!
Tusse:
Sorry, men så kan det gå. Dessutom lär Maria vara blommornas bästa sångare.
(Humlebom går förbi på avstånd. Tusse ser honom)
Tusse:
Aha, där går Humlebom –
(till Humlebom)
Vänta! Jag har ändrat lite på min sång – dessutom kan jag steppa!
(Tusse ut efter Humlebom)
Scen 15
(Tessi vänder sig till Nessi)
Tessi:
Det får inte hända!
Nessi:
Vaddå?
Tessi:
Fläckiga Maria får inte kapa Tristan! Han är min - alltså vår!
Nessi:
Men hon har ju ren –
Tessi:
Och Maria ska inte sjunga på festivalen!
Nessi:
Men hur –
Tessi:
Vi ska hindra henne!
Nessi:
Hur?
Tessi:
Sök reda på henne, säg att Humlebom har ett jätteviktigt ärende. Jag väntar här.
Nessi:
Men –
Tessi:
Och se till att hon kommer ensam!
Nessi:
Men vad tänker du –
Tessi:
Stick nu!
(Nessi ut under svaga protester)
Scen 16
(Tessi ensam, Telle och Titte in)
Tessi:
Hej killar, kom hit!
Titte:
Va e de?
Tessi:
Som ni ser ut släpps ni inte in på Knoppoppisen!
Telle:
Va menar du?
Tessi:
Ärthuven! Man måste ha kronor!
Titte:
Nå nä –
Tessi:
Joho. Utan kronor får man inte vara med. Finblommorna kräver. Och den som står bakom det här är deras supersångsolist – malliga Maria!
Telle:
Jättefräckt!
Titte:
Jag vill va med!
Tessi:
Jag kan fixa fram era kronor om ni hjälper mig fixa Maria.
Titte:
Ok, jag är med.
Telle:
Var finns den där typen?
Tessi:
Där kommer hon som på beställning!
(Maria skyndar in)
Tessi:
Nåmen där kommer ju självaste drottningen!
Telle:
Aj var?
Tessi:
Alltså hon som tror att hon kan bli popdrottning – men det tror inte vi – tyvärr.
Titte:
Nä.
Telle:
Hördu det där med kronorna –
Tessi:
(till Telle)
Tyst!
(till Maria)
Vi har ett viktigt ärende.
Maria:
Jag är på väg till Humlebom –
Tessi:
Vi följer dej gärna, vi är faktiskt också på väg.
(Tessi, Titte och Telle trycker sig mot Maria)
Maria:
Vi ska inte hitåt – Humlebom är i solgläntan.
Tessi:
Fel. Vi ska hitåt, snabba på!
(Pojkarna täpper till Marias mun, kopplar händerna, alla går ut.
Nessi kommer)
Nessi:
Här är ingen. Usch, gjorde jag tokigt nu? Vad är det Tessi egentligen har hittat på?
Scen 17
(Humlebom in med tuta)
Humlebom:
Nu börjar årets Knoppoppfestival - jag ber alla samlas i stora gläntan - jag upprepar : Alla samlas i stora gläntan –
(Humlebom ut)
Scen 18
(Skogen. Tessi och Maria. Maria fastbunden)
Maria:
Släpp mej genast!
Tessi:
Nähä… Nu sitter du här som pinn i skiten tills festivalen är över och hör sen!
Maria:
Det är jättefräckt!
Tessi:
Det är du som är jättefräck! Du slingrar dina äckliga rottrådar runt Tristan, men det ska du akta dej för, Tristan är min!
Maria:
Det är han inte - han är sin egen!
Tessi:
Mopsa inte upp dej! Också om han inte just nu är min så blir han det!
Maria:
Tror jag inte.
Tessi:
Och om du inte lovar glömma honom så lämnar jag dej här!
Maria:
Du skulle bara våga!
Tessi:
Lovar du?
Maria:
Dej lovar jag ingenting!
Tessi:
Det ska du få ångra!
(Tessi ut)
Scen 19
(Humleboms andra utannonsering)
Humlebom:
Stora gläntan börjar vara full av förväntansfulla Knoppoppare, ännu har ni 5 minuter på er innan vi börjar!
Scen 20
(Gullis och Margerita)
Gullis:
Har du sett till Maria?
Margerita:
Nej, har inte du?
Gullis:
Jag har sökt henne i timmar! Ingen har sett henne!
Margerita:
Knoppoppen börjar ju när som helst! Tänk om hon sviker oss?
Gullis:
Tänk om det har hänt henne nånting?
(Tristan in)
Tristan:
Har ni sett Maria nånstans?
Margerita:
Menar du vår Maria?
Tristan:
Jungfru Marie hand, vad du vill.
Margerita:
Det har du inget att göra med.
Tristan:
Visst! Snart ska hon sjunga och hon finns ingenstans!
Margerita:
Det ska du väl vara glad över! Större chans för er sida att vinna!
Tristan:
Sluta jamsa om sidor, vi har inga!
Margerita:
Jo ni har, och mest dåliga!
Gullis:
Tyst med dej - du vet ingenting!
Margerita:
Och vad vet du?
Gullis:
Mer än du i alla fall. Nu måste vi hitta Maria. Kom!!
Scen 21
(Humleboms tredje annonsering av Knoppoppfestivalens öppnande)
Humlebom:
Välkomna alla till årets Knoppoppfestival…
(det aktuella året kan nämnas)
De som hälsar oss välkomna är Timotejtopparna!
(Sånggruppen Timotejtopparna in)
Timotejtopparna Tejetopp, Timotopp, Tinatopp och Tyttitopp:
(sjunger, mel. ”I love the spring, I love the daffodils” med underliggande dumdi-dada-dumdi-dada som byts till knopp o poppi knopp o toppi)
Välkomna hit
välkomna alla växter
välkomstinvit
till melodi och texter
övning och flit
ger resultatet next här -
Knopp o poppi
popp o knopp i
popp o knopp o
poppi toppi
knopp o poppi
popp o knopp i
popp o knopp o
poppi toppi
(låten upprepas lämpligt antal gånger)
Scen 22
Humlebom:
Nu hör vi årets första deltagare i Knoppopp - får jag presentera - Liljeflickorna!
(Liljeflickorna in)
Liljeflickorna Lillylilja, Lenalilja, Leonitalilja och Lidialilja:
(sjunger, mel. ”Vi äro musikanter”)
Vi äro liljeflickor
av fin och adlig börd
på ängens silverbrickor
med midjan hög och snörd
Vi kan vaja
vackert vid en förlig vind
vi kan pudra
gyllenstoft på kind.
Och vi kan dansa trallallalla,
trallallalla, trallalla
och vi kan dansa trallalla
så fint och nätt på tå!
(Liljeflickorna ut)
Scen 23
(Titte och Margerita törnar ihop. Tittes krona har slagit ut)
Margerita:
Oj huj - var det du!
Titte:
Förlåt men har du sett Telle?
Margerita:
Telle hör inte till mitt umgänge.
Titte:
Jo, men jag börja funna att dedär med Maria –
Margerita:
Va!? Vet du nånting?
Titte:
Jo men vi sku int få säja nånting, men om Telle –
Margerita:
Strunt i Telle!
Margerita:
Kom med mej så reder vi opp det här!
(Margerita och Titte ut)
Scen 24
(Tävlingen fortsätter)
Humlebom:
Och som nästa får vi höra Tistelpojkarna!
Tistelpojkarna Tiberustistel, Titiantistel och Titanictistel:
(sjunger, mel. ”Vi äro musikanter”)
Vi äro tistelpojkar
från åker och från äng
vår like man ej hittar
i någon blomstersäng.
Vi kan sticka
dem vi inte tycker om
vi kan blomma
vackrare än dom.
Och vi kan dansa
bomfadiralla, bomfadiralla, bomfadiralla,
vi kan dansa bomfadiralla, bomfadiralla - BOM
Scen 25
(Tristan och Telle)
Tristan:
Åhå, du har lyckats klämma fram lite kronblad!
Telle:
Nä de va nog Tessi som klämde, usch det var otäckt!
Tristan:
Varför gjorde hon det?
Telle:
För att vi fixade dendär jungfrun - eller blomman.
Tristan:
Maria!
Telle:
Ja någo sånt.
Tristan:
(ryker på Telle)
Vad har ni gjort!?
(Nessi inrusande)
Nessi:
Nej det är inte de, det är Tessi!
Telle:
Fast vi hjälpte till, för Tessi sa att Maria var en äcklig typ – men –
Nessi:
Men nu säger ni var hon finns!
Tristan:
Annars ryker kronan!
Telle:
Okey, okey, kom med här då!
Scen 26
(Tävlingen fortsätter)
Humlebom:
Och som nästa får vi höra två duktiga sångare - får jag presentera: Bladde och Grodde!
(Grodde, Gladde och Goggle in)
Grodde, Gladde och Goggle:
(sjunger, mel. ”Små grodorna”)
Små grobladen
små grobladen
är trevliga att se
så blanka, så gröna,
så vackra äro de.
Gro-riddeli, gro-raddeli, gro-rallan-rallan-lej
för titta nu, ja titta du
på både mej och dej.
Scen 27
(Maria sliter i sina rep medan larverna närmar sig, man hör deras rytmramsa och den första börjar gnafsa efter Marias fötter. Tristan störtar in)
Maria:
Åh Tristan! Äntligen.
Tristan:
Bort med er! Stick, äckelpottor!
(Larverna strittar omkring och försvinner)
Tristan:
(lösgör Maria)
Käraste Maria, orkar du stå?
Maria:
Med dej både står och går jag! Men nu måste vi skynda oss!
(Tristan och Maria ut. Margerita och Titte in)
Titte:
Det var här.
Margerita:
Vi kom för sent. Hon har redan blivit räddad.
Titte:
Vad bra. Fast då kom vi helt i onödan.
(De står kvar och blir plötsligt blyga)
Margerita:
Sidu snygg krona du har fått.
Titte:
Tycker du?
Margerita:
Jag tycker att vitt och gredelint är snyggt ihop.
(Margerita och Titte ut)
Scen 28
(Humlebom med tuta. Alla medverkande är på plats utom Tristan, Maria, Titte och Margerita)
Humlebom:
Nu, kära grönilöddor och blommimanger, närmar vi oss slutet på Knoppoppfestivalen. Det har varit en ganska jämn tävling, så det blir inte lätt att utse en vinnare. Eftersom det inte finns flera deltagare ber jag att härmed få avblåsa festivalen –
(Humlebom ska blåsa i tutan, Tusse in, rycker tutan av Humlebom, tumult i bakgrunden)
Tusse:
Nej du Humppelibumppen, här blåser du inte av nånting utan i stället… kan du blåsa in de sista deltagarna som kommer här!
(Maria och Tristan in)
Humlebom:
Men där är ni ju! Vem sjunger först?
(ser från Maria till Tristan och tillbaka)
Maria? Jag har glädjen att presentera en nykomling - men redan favorit – Maria… åhå, vad nu?
Maria:
Får jag presentera Tristan.
Tristan:
Och får jag presentera: Maria.
Tusse:
Och får jag presentera - TRISTAN OCH MARIA!
(Burop, förvåning, skratt, applåder, jubel osv)
Tristan och Maria
(sjunger, mel.”Mamma mia”)
Mamma mia
här är vi ige-en
jo,jo
trodde ni vi svikit
nej, nej
här är sanninge-en
jo, jo
varför vi avvikit
(Titte och Margerita smyger in och försöker se ut som ingenting)
Vi tycker om varandra
fastän det retar andra
men tänk
att det struntar vi i-i.
Mamma mia
ja hur gick det se-en
jo, jo
snart vi segern knipit
ja, ja
det är lösninge-en
jo, jo
Tyck alla om varandra
sluta att klandra andra
då blir livet
roliga-re-he.
(Ovationer, fyrverkerier. Tessi sitter omgiven av larver med en larvunge i famnen. Mössen steppar och alla är glada. Humlebom stegar fram med en blomsterpokal)
Humlebom:
Knoppoppkung och drottning för i år är… naturligtvis – Tristan och Maria!
(Humlebom överräcker pokalen till Tristan och Maria. Ovationer)
SLUT
tillbaka till LÅGSTADIEPJÄSER