Göran Michelsson
Labbets historik
skede 1 och 2
Labbet grundades år 2001 av Teater Viirus av skådespelarna Johan Storgård, Tobias Zilliacus, Jonte Ramsten, Robert Enckell samt producenten Göran Michelsson. Eftersom ingen av oss hade någon utbildning i dramaturgi insåg vi att det skulle vara en stor fördel för organisationen ifall man kunde anlita några dramaturger till Labbets verksamhet. Vi kontaktade dramaturgerna Annina Enckell, Anna Simberg, Marina Meinander, Gunilla Hemming och Liselott Forsman som tillsammans med grundarna bildade Labbets ledningsgrupp.
Bakgrunden till den planerade verksamheten var att vi märkte att det fanns en beställning inom skolningen för dramatiskt skrivande. Det gällde inte enbart teater utan även folk inom andra yrkeskategorier som offentligt måste presentera sina idéer eller produkter i skriven text.
Labbets målsättning var att bli ett resurscentrum för finlandssvensk dramatik som skulle tjäna som ett verktyg i form av ett textutvecklingscentrum för alla svenskspråkiga teatrar i landet. Tanken var att alla teatrar skulle vara delaktiga i Labbets verksamhet. Det var viktigt att Labbet skulle ha en fristående organisation och verksamhet samt vara oberoende av Viirus. För att nå dessa mål behövde Labbet en trygg ekonomisk grund och en allmänt erkänd fristående ställning.
Till Labbets första utvecklingsfas hörde verksamheterna inom Skrivarlabbet och studioscenen Labbet. Skrivarlabbets verksamhet gick ut på att samla unga skribenter med intresse att skriva för professionell teater och erbjuda dem en möjlighet att utveckla sina idéer. Verksamhetsmodellen var att skribenternas texter lästes och analyserades och vissa textavsnitt spelades upp för att i praktiken undersöka funktionen. All verksamhet fungerade på talkoanda eftersom det inte fanns resurser att betala löner för arbetet. Under de 8 skrivarseminarierna som ordnades åren 2001-2002 behandlades 27 texter av vilka 5 blivit färdiga för att produceras på en teater. Ytterligare 4 texter har utanför Skrivarlabbets verksamhet utvecklats till färdiga pjäser. Av dessa 9 färdiga pjäser har 6 blivit producerade på en teater eller blivit offentligen uppförda på annat håll. Studioscenen Labbets funktion har varit att fungera som ett arbetsforum för Skrivarlabbets verksamhet. Och en alternativ spelscen för färdiga texter som utvecklats via Skrivarlabbet. I utrymmet har dessutom producerats helt fristående produktioner av freelance grupper. Grupperna kunde ansöka om produktionstid av Labbet på mellan 1-2 månader. Enda kriteriet var att pjäsen var en nyskriven eller nydramatiserad text på svenska. Sammanlagt har det till dags dato producerats 14 pjäser på studioscenen Labbet.
Labbets ambitionsnivå var mycket hög och organisationen hade stora planer för att säkerställa en tryggad ekonomi. Vi sökte EU-finansiering via ESF men fick ett negativt svar. Med en tryggad finansiering hade det varit möjligt för Labbet att anställa 4-5 personer på hel- eller halvtid med uppgiften att driva en utvidgad verksamhet. En verksamhet som skulle ha innehållit service som t.ex. skräddarsydda utbildningskurser för skolor och organisationer, fortbildningskurser i företag, tjänstpaket till radio-, TV och filmbolag och skapandet av ett tekniskt högtstående laboratorieteater och studio för organisationens bruk. Vi lyckades inte heller få en kontinuerlig finansiering från finlandssvenska fonder till förmån för Skrivarlabbet. Det blev tungt i längden att i brist på ekonomiska resurser driva verksamheten och följden var en slutkörd organisation.
Skrivarlabbet nådde trots allt goda resultat med ett relativt stort antal färdigt utvecklade pjästexter. De flesta produktionerna på studioscenen fick också rosor. Vi blev noterade i pressen och befäste vår ställning som ett ”svenskt rum”. En av Skrivarlabbets höjdpunkte var år 2002 då Labbet tilldelades priset ”Vuoden teatteriteko” av Teatteri-lehti. Trots de positiva framgångarna ebbade verksamheten ut under våren 2002. På grund av en dålig ekonomi kunde Labbet inte frigöra sig från Viirus, som var en av målsättningarna. Paradoxalt kan man konstatera att Labbet var en professionell organisation men på frivillig bas.
År 2002 tilldelades Labbet finansiering via Svenska kulturfondens Framtidsprojekt. Det gällde ett textutvecklingsprojekt för 20 stycket pjästexter som under två år kunde utvecklas inom ramen för Labbets verksamhet. Alla svenskspråkiga proffsteatrar kunde få kvoterade andelar och den producerande teatern bestämde själv vilken text de ville utveckla. Utvecklingsarbetet skedde i de producerande teatrarnas utrymmen.
Labbets syfte var att få en tryggare ekonomi och effektivera pjäsutvecklingen. Dessutom ville vi knyta de finlandssvenska teatrarna närmare till Labbets verksamhet. De producerande teatrarna skulle spela en aktivare roll inom Labbet. Labbets operativa ledning inom Framtidsprojektet bestod av verksamhetsledaren Tobias Zilliacus och Viirus producent/administrativa chef Göran Michelsson. Labbets interna organisation och arbetsfördelning hade blivit betydligt klarare i jämförelse med den tidigare organisationen inom Skrivarlabbet.
Framtidsprojektet finansierade de 20 textutvecklingsprojekten med 35.000 mk var. Av denna summa gick en del till författaren, en del till handledaren och resten till den övriga textutvecklingens utgifter. Fördelen var att Labbet nu kunde betala seminariedeltagarna för deras tjänster och ingen behövde arbeta gratis som inom Skrivarlabbet. Av de 20 pjäsutvecklingarna har 11 texter haft premiär, 4 är färdiga för produktion medan 4 är ännu under arbete. Generellt kan man säga att standarden har varit högre på dessa texter är de som behandlats inom Skrivarlabbet. Textförfattarna är etablerade skribenter som från tidigare haft en erfarenhet av att skriva drama.
Kulturpolitiskt har Labbet inom Framtidsprojektet lyckats nå ut till svenskspråkiga proffsteatrar men eftersom utvecklingsarbetet i praktiken genomfördes i den producerande teaterns utrymmen så har resurscentret på Råholmen i praktiken slutat existera. På plussidan kan man ändå notera att via Framtidsprojektet har Labbet haft en betydligt bättre ekonomi.
Jag har här beskrivit Labbets två första utvecklingsfaser och helt medvetet lämnat den tredje åt sidan. Labbets två stora målsättningar har från början varit att fungera som ett resurscentrum för finlandssvensk dramatik och samtidigt ha en trygg ekonomi och en service som gynnar alla svenska teatrar i landet. Detta har varken Skrivarlabbet eller Labbet inom Framtidsprojektet helt lyckats med. Nu ser det ut som om den nya föreningen Labbet rf har en god möjlighet att lyckas med fullföljningen av dessa mål med en tryggad ekonomi under Cityfolkhögskolans beskydd på G18.
Ur Göran Michelssons PROJEKTET LABBET, En case study om ett finlandssvenskt textlaboratorium och resurscentrum (Slutarbete i PD Arts Management, Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi/Yrkeshögskolan Sydväst 15.6.2005)