DRAMATISERINGAR AV GREKISKA MYTER
Denna webbsida riktar sig till alla finlandssvenska lågstadier, som har fri tillgång till allt material på sidan.
Finansieringen av dethär omfattande projektet möjliggörs av en donation av Evli Bank/ Thomas Thesleff. Labbets dramaturgiat är huvudansvarigt för projektet.
Hör gärna av er och berätta om ni använder någon av pjäserna. All sorts kommentarer är värdefulla för oss. Om ni inte kan ladda ner pjäserna så meddela Labbet. Vi skickar pjäserna till er som bilagor eller per post.
Adress: Georgsgatan 18, 00120 Helsingfors. Telefon: 050-5480845
E-postadress: info(at)labbet.fi
Uppföranderätt
De här pjäserna får uppföras gratis av grundskolor i Finland. Ifall inträde uppbärs, var vänlig kontakta författaren som i sådana fall är berättigad till en del av biljettintäkterna (se kontakuppgifter i slutet av varje pjäs- och författarpresentation nedan). Andra grupper som vill spela pjäserna (dramaklubbar, ungdomsföreningar mfl.) är skyldiga att betala upphovsmannaersättning till författaren för texten (enligt Dramatikförbundets taxa för närvarande 25 euro + 12% av biljettintäkterna). För uppföranderätter i Sverige – kontakta Amatörteaterns Riksförbund, ATR. På ATRs hemsida, www.atr.nu hittar du information och blanketter om vad som gäller för uppföranderätten i Sverige. Texterna omfattas av lagen om upphovsrätt och ändringar, förkortningar (annat än av författaren föreslagna) eller översättningar får inte göras utan författarnas tillstånd.
KUNG MIDAS av Monica Vikström-Jokela, 18 roller eller flera.
Läs, lång version: Midas, lång
Skriv ut, lång version: Word.doc
Läs, kort version: Midas, kort
Skriv ut, kort version: Word.doc
STRIDSÄPPLET av Monica Vikström-Jokela, 22 roller eller flera.
Läs: Stridsäpplet
Skriv ut: Word.doc
TELEMACHOS ÄVENTYR av Anders Larsson, 20 roller eller flera.
Läs: Telemachos äventyr
Skriv ut: Word.doc
VEM ÄR SPARTACUS? av Joakim Groth, 27 roller eller flera.
Läs: Vem är Spartacus?
Skriv ut: Word.doc
EROS OCH PSYKE av Marina Meinander, 15 roller eller flera.
Läs: Eros och Psyke
Skriv ut: Word.doc
I höst tillkommer:
AKILLES av Ulrika Bengts
EROS OCH PSYKE av Marina Meinander
15 roller eller flera.
Läs och skriv ut:Eros och Psyke
Word.doc
Författaren:
Marina Meinander
Kontaktuppgifter: marina(at)meinander.fi
KUNG MIDAS av Monica Vikström-Jokela
Kort om pjäsen:
Kung Midas är inte världens klokaste kung. Däremot är han rätt så impulsiv och snabb i vändningarna. När han får en chans önskar han sig att allt han rör vid ska bli guld. Som man kan ana håller det på att gå riktigt illa både för honom och hans dotter. Klok av skadan besluter sig Kung Midas för att hädanefter inte dyrka guldet utan hänge sig åt musiken. Härvidlag lyckas han reta upp musikens gud Apollon så till den milda grad att guden förser Midas med åsneöron. I den tredje och sista akten av pjäsen berättas hur Midas försöker lägga band på skvallret om att han fått åsneöron och om en pratsjuk barberare som har svårt att hålla en hemlighet.
Kung Midas föreligger också i en kortversion där bara episoden med guldbegäret berättas.
18 roller eller flera.
Läs och skriv ut, lång version:Midas, lång
Word.doc Läs och skriv ut, kort version: Midas, kort
Word.doc
Våra lektörer skriver:
”Den lite naiviserande berättartekniken kännetecknas av en lekfull lätthet och helhetsintrycket blir både roligt och underhållande. Historien om Kung Midas är dessutom en av de myter som också dagens ungdom måste känna till.”
Författaren:
Monica Vikström-Jokela ( f. 1960) har blivit bekant för en
finlandssvensk barnpublik som författare till de för närvarande
sammanlagt fyra vardagsnära och samtidigt sprudlande underhållande
böckerna om Ellen Annorlunda, av vilka den första utkom år 2001.
Hon har tidigare jobbat vid barnredaktionen vid Finlands svenska
television och skrivit ett stort antal dramamanus för barn.
År 2005 debuterade hon som dramatiker med skådespelet " Sofias
sommar" vid Purmo sommateater.
Kontaktuppgifter: vikstrom.jokela(at)suomi24.fi
STRIDSÄPPLET av Monica Vikström-Jokela
Pjäsen i korthet:
Tvedräktens gudinna Eris är sur för att hon inte blivit bjuden på fest med de andra gudarna. Hon kastar in ett guldäpple på festen, vilket blir upptakten till det trojanska kriget. Vi får bl.a. stifta bekantskap med gudarna Zeus, Hera, Pallas Atena, Afrodite, Ares, Apollon och Hebe, med prins Paris av Troja och drottning Helena och Kung Menelaos av Sparta samt krigaren Odysseus. Pjäsen berättar med frejdig humor om hur lätt det är att sätta i gång ett krig och hur svårt det är att få slut på det. Ibland kan det till och med behövas en trojansk häst!
Roller 20 eller flera.
Läs och skriv ut: Stridsäpplet
Word.doc
Våra lektörer skriver:
”Syftet med pjäsen är didaktiskt: att ge ungdomar (med alltför lite historieundervisning i skolan) en uppfattning om vad det trojanska kriget var för ett krig – och att göra det på ett sätt som inte avskräcker eleverna. Det här tror jag pjäsen lyckas med.
I scenanvisningarna och i kommentarerna har författaren kombinerat spontanitet och planläggning på ett högst berömvärt sätt. De produktionstekniska tipsen och förslagen till ljudeffekter och visuella scenlösningar är både genomtänkta och fantasifulla.”
Författaren:
Monica Vikström-Jokela ( f. 1960) Se ovan.
Kontaktuppgifter: vikstrom.jokela(at)suomi24.fi
TELEMACHOS ÄVENTYR av Anders Larsson
Pjäsen i korthet;
Handlingen utspelas i det antika Grekland, dels på Ithaka och andra öar, dels uppe på gudarnas berg Olympen. Kung Odysseus av Ithaka har varit med i det Trojanska kriget men har sedan dess inte synats till och hans son Telemachos undrar om hans pappa nånsin ska komma hem. Versmåttet är hexameter. Pjäsen bör spelas med fart och fläkt, högt och tydligt!
Läs och skriv ut: Telemachos äventyr
Word.doc
Våra lektörer skriver:
”Författaren har velat skriva en pjäs som erbjuder eleverna så många betydelsefulla roller som möjligt. Pjäsen återberättar i dramatisk form hur det gick till när Odysseus efter det trojanska kriget och alla sina irrfärder kom tillbaka hem igen. Den är skriven på hexameter men utan det historiska damm som versdramatik ofta tycks svepas in i.”
Författaren:
Anders Larsson ( f.1952 i Sverige, numera bosatt i Helsingfors) är
utbildad skådespelare från Scenskolan i Malmö. Han har emellertid
också gjort sig känd som författare av ett tjugotal pjäser och
hörspel sedan debuten 1982 med
"Svarta stjärnor mot vit botten" på
Mini-scenen vid Svenska Teatern, "Två
män i ett tält 2", uppföljare till framgången "Två män i ett tält".
För ungdomar har han tidigare bl.a. skrivit musikalen "Blyton Rock".
Larsson har också utgivit böcker: "Fiskbilen och andra fabuletter",
succén "Kalevala för lata" och "En liten man i norr".
Kontaktuppgifter: anders.larsson(at)welho.com
VEM ÄR SPARTACUS? av Joakim Groth
Pjäsen i korthet;
Spartacus var en gladiator som år 73 f.Kr. gjorde revolt och blev ledare för ett slavuppror i det romerska riket. Pjäsen ”Vem är Spartacus” berättar om händelsen på två plan: genom klara berättarpartier och genom mera illustrativa spelscener.” Författaren har valt att inte berätta historien ur Spartacus synvinkel utan vill genom olika berättarperspektiv försöka diskutera vem denna gåtfulla hjälte var. Det här berättargreppet möjliggör en stor mängd intressanta roller där alla bidrar till helheten på ett jämbördigt sätt. Pjäsen undviker hjältedyrkan och andas i stället en sval saklighet men också en mild humor.
Läs och skriv ut: Vem är Spartacus?
Word.doc
Våra lektörer skriver:
”Författaren kallar pjäsen ”ett lärostycke”. Egentligen är det väl frågta om en lätt dramatiserad föreläsning: en historielektion där materialet presenteras på ett både klart och lättillgängligt sätt.”
Författaren:
Joakim Groth är född i Stockholm 1953 och är författare och regissör.
Han började med att skriva prosa ( bl.a. romanen "Världen enligt
Edi" (1987), men mest känd är Groth som en av våra främsta regissörer
och dramatiker. Minnesvärd är regin av "I väntan på
Godot" (Teaterhögskolan 1985) och "Härlig är jorden" på Svenska
Teatern 1995. Den senare var Joakim Groths egen pjäs, och han har
återkommit med en trilogi om finlandssvenskt liv under 100 år på
samma scen med pjäserna "Intermezzo på Johannis" ( 2002), "En ängel
flög förbi" (2004) och "Här någonstans".
Kontaktuppgifter: joakim.groth(at)welho.com
Thomas Thesleff:
Om argonauter, keroneser och andra masker
Vi vet ju alla att skådespelarna i den antika teatern ofta bar masker för att understryka sina rollfigurers karaktärsdrag och handlingarnas symboliska och universella betydelse. Maskens och därmed fantasins roll får därför inte underskattas som verkningsmedel, ens idag.
Som liten ansågs jag ha en överväldigande fantasi, på gränsen till dagdrömmeri. Olikt mina jämnåriga avskydde jag bollspel och föredrog att leka ensam, med fantasifigurer som blev till den grad levande för mig att deras sällskap var mig gott nog. Det var inte någon tillfällighet att det drömrike som jag skapade låg i Oceanen på en hjärtformad ö (=”Atlantis”) och beboddes av argonauter (Jason och det gyllene skinnet!), ett tappert men självmedvetet folk. Högfärden hade dock sitt pris och en klan, de förtryckta men rättfärdiga (den gamle Zachris T hade nog ett dygdigt finger med i spelet här) keroneserna, (med eko från vapenklangen av Filips seger vid Kaironeia på 300 – t f.Kr) bröt sig ut och bildade ett eget långt mera framgångsrikt litet rike på samma ö. Med detta folk sympatiserade jag själv i fortsättningen ävenom jag självvalt tvingades erkänna de övermodiga och aggressiva argonauterna som omedelbara grannar och plågoandar. Under många av mina gosseår levde därför dessa två folk i ständiga konflikter med varandra: det onda mot det goda, självgodheten mot uppfinningsrikedomen, liderligheten mot dygden, motiven varierade med åren och referenser. Samtidigt byggdes deras samhällen ut politiskt, socialt och ekonomiskt med komplicerade och originella lösningar. Efteråt inser jag att det var Estlanders Gamla tidens historia, just då aktuell i skolan, som tillsammans med annan tillrättalagd ungdomslitteratur spökade i bakgrunden. Det var den atenska republikens svanesång och de peloponeiska konflikterna som levererade manuskriptet. Hela den fysiska händelsen utspelades dock på Löparö i Sibbo skärgård, under tre sommarmånader på en klippudde med hastigt hopsnickrade anläggningar. I Helsingfors på vintern blev skådeplatsen mitt skrivbord. Lustigt nog uppstod en intellektuell ram som under många år skapade lugn och barnslig lycka i tron på ett ordnat, fungerande och rättfärdigt universum. Endast fantasin skulle sätta gränserna. En barnatro som tyvärr senare kom på skam ...
Jag ville därför med dessa antikiserande pjäser överföra åtminstone något av det jag själv njutit av så mycket till kommande generationer. Om inte överföra, så i alla fall med några små bidrag kittla nyfikenheten hos dagens unga. I ljuset av de senaste händelserna på nöjesfronten är det uppenbart att vår tid också behöver sina masker eller sina monster. Alltså kan jag inte mer än önska: ”Goddag, sköna mask!”.
[Föreliggande pjäser är spontant försök av mig att bidra till kännedomen om den antika mytologin. Drivkraften har inte enbart varit berättelserna för deras egen skull utan långt mer: den antika sagovärlden är viktig för förståelsen av det europeiska undermedvetna. Dessutom erbjuder den antika mytologin ett gränslöst förråd av symboler, liknelser och stilistiska knep, vilket rätt använt både berikar och nyanserar vår emotionella kommunikation idag.]