Kung Midas
(kort version)
av
Monica Vikström-Jokela
Författarens kommentar
Den gamla grekiska sagan om Kung Midas finns i olika versioner, men själva berättelsen är ändå den samma: Dionysos (i vissa versioner Silenos) ger Midas lov att önska sig något. Midas önskar att allt han rör vid ska bli guld, ångrar sig sedan bittert och blir befriad från gåvan han av dumhet och girighet önskade sig. Han vill nu gå in för en enklare livsstil och slår följe med guden Pan. När Pan och Apollon tävlar om vem som spelar bäst – Pan på sin flöjt eller Apollon på sin lyra - kan Midas inte godkänna att Apollon utses till segrare, utan hävdar att Pan är den verkliga vinnaren. Till straff ger Apollon Midas åsneöron, vilka Midas försöker gömma. Hans pratglada barberare ser dem ändå, och känner att han måste få berätta den otroliga hemligheten för någon. Han viskar sin hemlighet i en grop på stranden, och när det sedan växer upp vass ur gropen hör man vassen susa ”Kung Midas har åsneöron…”
Den här förkortade versionen av pjäsen om kung Midas innehåller bara berättelsen om hur Midas får gåvan att förvandla allting till guld.
Denna pjäs får uppföras gratis av grundskolor i Finland. Ifall inträde uppbärs, var vänlig kontakta författaren som i sådana fall är berättigad till en del av biljettintäkterna. Andra grupper som vill spela pjäsen (dramaklubbar, ungdomsföreningar mfl.) är skyldiga att betala upphovsmannaersättning till författaren för texten och till Teosto för användandet av musiken. Texten omfattas av lagen om upphovsrätt och ändringar, förkortningar (annat än av författaren föreslagna) eller översättningar får inte göras utan författarens tillstånd. (Se Labbets hemsida för kontakuppgifter www.labbet.fi/lagstadiepjaser)
Personer
Midas – kung i Frygien (i nuvarande Turkiet).
Midas dotter Krosia (namnet påhittat för denna pjäs; bygger på det gamla grekiska ordet för guld)
Silenos – gammal man som ridande på en åsna följer guden Dionysos. Avbildas ofta som en satyr (varelse med mänskoöverkropp, gethorn, getöron och bockfötter, ’faun’ i romersk mytologi)
Silenos åsna
Dionysos – växtvärldens, vinets och festernas gud. Vandrar omkring i människornas värld med sitt följe. Vinrankor på huvudet.
kören – gärna minst tre personer, kan vara klädda i långa kåpor för att se annorlunda ut än de som medverkar i dramat. Kören kan också bestå av personer som spelar med i dramat, men som emellanåt stiger åt sidan och blir körmedlemmar.
Dessutom, om skådespelarna räcker till:
tjänstefolk vid Midas hov
nymfer (kvinnliga naturväsen )och satyrer i Dionysos följe
(Slottsparken. Midas promenerar omkring, beundrar sin praktfulla park. Beundrar sig själv, blankar sin krona, speglar sig i den…
Bakom en buske, osynlig för publiken, sover Silenos. Hans åsna ligger bredvid honom, bakdelen sticker fram.)
Kören
Lyssna nu alla och hör hur det gick med vår konung, kung Midas!
Ingen i Frygiens rike älskade guld så som Midas!
Midas
(har tagit av sig sin krona, speglar sig i den)
När man ser mig här i kronan… skulle man kunna tro att jag är gjord av guld!
(Midas sätter tillbaka kronan på sitt huvud. Upptäcker något som glimmar i gräset)
Midas
Nemen… vad är det där? Oj, en talent!... Nä, det var bara en drachma. Nåja… vad är det som glimmar där då?!....
(plockar upp en sten)
Äsch, det var bara kattguld!
(suckar)
Allt som glimmar borde vara guld! Den här stenen… de där äpplena… den sär solen! Guld, guld, guld. Tänk, så lycklig jag skulle vara då!
(börjar gå omkring och drömma)
”Titta, där går kung Midas den rika”! ”Kung Midas den jätterika”! ”Kung Midas, som alla ser upp till” – AJ!
(Midas har spatserat förbi busken och snavar på åsnans svans. Trillar på näsan.)
Åsnan
(hoppar upp)
III-ÅÅÅ!
Midas
Vad i hela…vad gör du i min slottspark, din dumma åsna?! Schas!
Åsnan
III-ÅÅÅ!
Midas
(drar i åsnans öra)
Hör du dåligt, fast du har så där långa öron? Du passar inte här! SCHAS!
(Silenos kryper fram bakom busken.)
Silenos
(gäspar)
Vad skriker du för, åsnan min? Var är vi?
Midas
Nej nu…en till uteliggare. Varifrån kommer du?
Silenos
(pekar på busken)
Därifrån…
Midas
Men hur kom du dit?!
Silenos
Jag vet inte… det blev lite sent på festen igår… var är dom andra?
Midas
Försvinn nu bara, och ta den där åsnan med dig! Ni passar inte i min slottspark!
Silenos
Kunde en gamling få en bit bröd först?
Midas
Nej! Försvinn!
Silenos
Visst, visst…kom, åsnan!
(börjar gå, ropar)
Dionysos! Var är du? Ho-ho!
Midas
Dionysos?! Sa han… Dionysos?! Hej, vänta, gubbstrutt – jag menar: Ett ögonblick, min gode man!
Silenos
Vad vill du?
Midas
Är du en av Dionysos följeslagare?
Silenos
(bugar)
Silenos. Följer Dionysos på hans vandringar genom världen.
Midas
Guden Dionysos?
Silenos
Guden Dionysos! Den vilda guden! Festens och glädjens gud! – Ja, adjö då…
Midas
Nej, stanna! Du kan få äta här. Sitt! Sitt!
(drar åsnan i öronen)
Ja, du också, din fuling!
(Midas klappar i händerna.)
Krosia
(utanför scenen)
Ja, pappa?
Midas
Hämta mat, flickan min! God mat! Massor av mat!
Åsnan
III-ÅÅÅ!
Midas
Ja, ja! Hö också.
(Krosia kommer in med mat och hö.)
Krosia
Här är maten, pappa.
Midas
Sådär ja, varsågoda! Och nu…
(drar Krosia åt sidan)
Nu ska du leta reda på Dionysos. Berätta att hans goda vän Silenos är här, hos kung Midas! Berätta att kung Midas den gode har räddat livet på den stackars Silenos!
Krosia
Hur ser han ut, den där Dionysos?
Midas
Tja, han är… lite rund om magen…lite röd om näsan…vinrankor på huvudet…
Krosia
Vad ska du med en sån gubbe?
Midas
Inte en gubbe, flickan min. En gud! Pappa vet vad han gör, Krosia. Det här kan bli en lönsam affär! Iväg med dig nu!
(Krosia ger sig iväg efter Dionysos. Midas ställer sig bredvid Silenos, som har kastat sig över maten.)
Midas
Så du är vän med guden Dionysos. Ja, ja… jag gissade nog det strax. Jag är också kompis med flera gudar… vad dom nu heter… ööö… Pan! Pan heter ju en av dem, och… Apollon! Just det… Hördu, har du varit uppe på Olympen nån gång? Gudarnas berg? Där är säkert allting gjort av guld, eller va?
(Silenos bara glufsar i sig.)
Åsnan
III-ÅÅÅ!
(Man hör trummor och slagverk (typ ett karnevalståg). Dionysos och hans följe kommer in. Efter dem kommer Krosia, som sedan försvinner mot slottet.)
Dionysos
(dansar in)
Cha-cha-cha-cha-cha-chaaa, cha-cha-cha-cha-cha-chaaa…. Silenos, min vän!
Silenos
(med munnen full av mat)
Dionyschosch!
(Dionysos och Silenos kramar varandra. Midas försöker ställa sig så, att Dionysos ska upptäcka honom.)
Midas
(harklar sig)
Krr-hmm!
Dionysos
Kära Silenos! Vad jag är glad att se dig!
Midas
Krr-hmm!! Jag är också här…
Dionysos
(ser sig om, får syn på Silenos åsna)
Oj, har åsnan börjat tala?
Midas
Det var jag! Jag, kung Midas, som räddade Silenos liv! Genast när jag såg honom tänkte jag: Den här stackars hungriga mannen ska jag bjuda på en festmåltid!
Dionysos
Bra gjort! – Kom Silenos, nu fortsätter vi vår färd…
(Dionysos, Silenos och åsnan börjar ge sig av.)
Midas
Får jag ingen… hittelön?
Dionysos
Hitte…? Jaså, du vill ha en belöning? Visst, visst! Önska dig något!
Midas
Får jag önska mig något? Vad som helst?
Dionysos
Vad som helst!
Midas
(hoppar jämfota av iver)
Åååå!!! Guld! Guld! Guld! Jag önskar att allt som jag rör vid ska förvandlas till guld!
Dionysos
Tänk efter, kung Midas. Det finns drömmar och önskningar som blir farliga om de går i uppfyllelse.
Midas
Guld! Guld! Guld!
Silenos
Lyssna på Dionysos varning, kung Midas, gudar vet ofta vad de talar om…
Midas
(sätter fingrarna i öronen för att inte höra vad Silenos säger, sjunger:)
Guld guld guld guld guld, guld guld guld guld guld…
Dionysos
Som du vill. Från och med nu ska allt som du rör vid bli guld!
(Dionysos med följe ut.
Midas ser sig om. Han väljer ut ett äpple, rör vid det med ena pekfingret: PLING, det förvandlas till guld. Midas håller upp det.)
Midas
Guld!
(rör vid en buske: PLING!)
Guld!
(Midas börjar dansa runt i slottsparken. Han rör vid saker och växter än här, än där: PLING – PLING – PLING!)
Midas
Guld!...Guld!...Guld! Titta på mig! Jag är rikast i världen! Jag är lyckligast i världen!
Krosia
(kommer in med en bägare i handen)
Vill du ha lite saft, pappa?
Midas
(tar bägaren)
Gärna, man blir törstig av att bli rik!
(försöker dricka, PLING!)
Vad nu?
(tittar i bägaren, håller den uppochner)
Saften… blev guld…Jag tar några vindruvor istället!
(plockar några vindruvor, för dem till munnen: PLING!)
AJ, min tand!...gulddruvor!
(Midas blir nervös. Han river till sig frukter från träden och försöker stoppa dem i munnen. PLING, PLING, PLING - alla blir guld.)
Midas
Vad har jag gjort?! Jag arma stackare, vad är det jag har önskat mig?!
Krosia
Vad är det, pappa?
Midas
Rör mig inte, Krosia!
Krosia
(kommer mot honom, sträcker fram handen)
Men pappa…
Midas
(springer undan)
Aaa! Stopp! Pappa har ett problem, Krosia, jag ska förklara sen. Lova nu att inte röra mig!
Krosia
Jag lovar.
Midas
Duktig flicka!
(klappar henne på huvudet – PLING!)
(Midas sjunker ner på marken bredvid Krosia, nu en guldstaty. Han jämrar sig.)
Kören
Ve! Vilket öde! O ve! Allt blir till guld när han rör det.
Ingenting alls kan han dricka, guld blir den mat som han tuggar.
Värst gick det ändå för dottern. Se, en staty har hon blivit!
Midas, din dåre, din tok, gråt i din gyllene näsduk!
Midas
(ropar)
Dionysos! Dionysos! Rädda mig! Ge tillbaka min önskning!
(Midas springer ut åt det håll Dionysos försvann.
Kören spanar nyfiket efter Midas.)
Körmedlem 1:
Hur ska det gå, kan ni se dem? Där! Dionysos har stannat!
Körmedlem 2:
Nu kommer Midas tillbaka! Springer till stranden av floden!
(Medan körmedlemmarna nyfiket ser på springer Midas in. Han kastar sig på knä framme vid rampen (=floden Paktalos strand) och doppar huvudet i vattnet.
Så sätter han sig upp. Rör försiktigt vid en blomma. Inget pling. Han rör igen. Och igen.)
Midas
Det fungerade! Dionysos sa att jag skulle doppa huvudet i floden Paktalos vatten – och det hjälpte!
(Vänder sig om och ser att Krosia som bäst blir levande igen)
Krosia! Tack, Dionysos! Nu vill jag aldrig se guld mera.
(Tar kronan av sitt huvud)
Jag ska inte vara den rikaste kungen, utan den - klokaste!
(Dionysos och hans följe drar fram över scenen. De spelar och dansar i karnevalsstil. Sist kommer åsnan. Midas blir glad.)
Midas
Just det! Klok som Dionysos!
(Sätter sin krona på åsnans huvud och dansar iväg efter Dionysos följe)
Cha-cha-cha-cha-cha-chaaa, cha-cha-cha-cha-cha-chaaa….!
Krosia
(tittar häpet efter honom)
Pappa! Du ser inte klok ut!
(Krosia skakar på huvudet och går ut)
Kören
Hur ska det gå för kung Midas? Klok blev han knappast på köpet.
Men: än idag kan du finna guldsand på Paktalos botten!
SLUT
tillbaka till GREKISKA MYTER